Fröken Dills kök

Det planerade trädgårdsarbetet blev inställt idag på grund av snökaoset. Solen gjorde sitt bästa, men en knapp decimeter snö tar lite tid att smälta. Trist, men de första sådderna utomhus får helt enkelt vänta.

Jag passar på att dela med mig av gårdagens valborgsmiddag istället!

För några veckor sedan köpte jag boken "Det vilda köket" av Rune Kalf-Hansen och Lisen Sundgren, med fina fotografier av Charlotte Gawell. Har inte hunnit lusläsa allt ännu i denna bok som verkligen tilltalar mig, men fastnade för det spännande receptet på nässelsoppa. Kardemumma i soppan och smält smör som smaksättning på indiskt vis, det lät tillräckligt galet för att vara gott! Och vi blev inte besvikna, denna variat slog alla nässelsoppor jag hittills ätit!

J hade beställt varmrökt lax till middagen och han skötte rökningen alldeles själv i klotgrillen. Om man inte har en J och inte vill eller kan röka själv fungerar det också med färdigköpt varmrökt fisk, som ljumnats lite i ugnen. Jag hade köpt de bästa späda grönsakerna jag kunde hitta. Svensk(!) färskpotatis, små morötter med blast, unga lökar och spänstiga rädisor. Allt kokades mycket nätt i saltat vatten, morötter kvartade på längden, lökar och rädisor tar bara någon minut, de små potatisarna kanske tio. Till fisk och grönsaker åt vi en fluffig grapefrukthollandaise. Varmrätten fastnade tyvärr inte på bild, eftersom vi fick tidsbrist och faktiskt inte lagade klart och åt den förrän vi kom hem i det tilltagande mörkret efter utflykten till majbrasan. Och sedan åt vi upp all lax med sås och alla grönsaker till minsta smula, så det fanns heller inget kvar att förevidga när dagen grydde...

Efterätten var en helt vanlig rabarberslulpaj, men min systers tips gjorde den verkligen knäckig och speciell. Det viktiga enligt syrran är att man använder smält smör när man gör "smulet" och att man strösslar i en nypa salt. Jag strödde också lite råsocker över pajen innan des sattes in i ugnen. Pajen smakade som något från värsta gourmetkrogen och till den åt vi hemlagad vaniljsås.

Nässelsoppa med kardemumma, 2 port (Rune Kalf Hansen + litet tillägg från mig)

2 gula lökar
smör till stekning
1/4 tsk stött kardemumma (jag hade fina gröna kapslar, petade ut fröna och mortlade dem)
1/2 l kycklingbuljong
1/2 l nässlor, rensade och sköljda
2 msk smör
1 msk pressad citron
salt och peppar
riven lagrad ost

Skala löken. Hacka grovt och fräs glansig i smör med kardemumma och lite salt och peppar.

Tillsätt kycklingbuljong. Koka i 10 minuter. Hit kan förberedas.

Innan servering. Koka upp buljongen. Tillsätt nässlor och koka upp.

Mixa soppan med smör och citronsaft. Smaka av med salt och peppar.

Servera överströsslad med riven ost.

Grapefrukthollandaise, 4 port (vi lagar 1/3 av detta recept till 2 personer, den lilla mängden kräver övning och en mycket liten kastrull, men det går)

3 äggulor
3 msk torrt, vitt, oekat vin
150 g smält smör, den klara delen inte grumset
salt och vitpeppar
1 msk pressad blodgrapefrukt

Smält smöret och låt svalna något.

Blanda äggulor och vin i en liten kastrull. Håll kastrullen i skjudande vattenbad och vispa hela tiden tills blandningen börjar tjockna. Tillsätt den klara delen av det smält smöret, först droppvis och under ständig vispning. (Bra att vara två personer vid detta moment.) Ta bort från vattenbadet och vispa i citrussaft och smaksätt med salt och peppar. Såsen kan inte värmas, måste göras direkt när den ska ätas, men några minuters respit får man om kastrullen placeras i närheten av en varm spis.

Knäckig rabarbersmulpaj, en liten paj till 2 pers

250 g skuren rabarberstjälk
0,6 dl socker
1/2 msk potatismjöl

smuldeg:
50 g smör
2 msk socker
1 dl havregryn
0,75 dl vetemjöl

1 msk råsocker
1 nypa flingsalt

Lägg skivad rabarber i en lagom stor ungsform. Strö på socker och potatismjöl och skaka runt.

Blanda ingredienserna till smuldegen. Fördela över rabarbern. Stössla på en liten nypa flingsalt och råsocker.

Grädda ca 15-20 minuter i 225 graders ugn. servera med vaniljsås eller vaniljglass.

I natt är det stjärnklart och bittert kallt i byn redan nu. Alla plantor som kan flyttas tar jag in och resten täcks och får kompisar av värmande vatten i vattenkannor intill sig. Jag huttrar redan nu i min oisolerade stuga, trots glödande element. Snälla vårvärme - kom tillbaka!

Skördat har jag gjort länge, av perenna grönsaker och sådant som överlevt vintern, men idag vara det premiär för skörd av årets sådd.

Egentligen är rädisorna lite för små ännu, men jag kunde inte låta bli att ta ett smakprov av de balkongsådda primörerna. När rädisorna är späda kan man dessutom äta blasten också.

Jag har testat många rädissorter genom åren, i alla möjliga färger och former, men favorit är och förblir "French Breakfast". Turligt nog är det dessutom en sort som är ganska lätt att få tag på frön till då flera fröfirmor har den i sina sortiment.

Snygg avlång form och fin rädisröd färg som övergår i vit tipp, krispiga och lagom peppriga om man kan få dem att växa snabbt, vilket är en förutsättning för all rädisodling.

Jag gillar namnet på sorten också, det franska låter lite flärdfullt och så tänker jag mig att man skivar den på ostmackan och njuter till vårfrukosten i trädgården.

Balkongodlingen i lådor är ett smart sätt att få tidiga primörer. Jag sår tidigt på säsongen och om det blir en kall period eller kalla nätter flyttar lådorna in eller täcks över som skydd mot frosten.

Vårsådden av rädisor i kökslanden skedde däremot ovanligt sent, inte förrän igår. Det är antagligen lite för sent. Rädisor ska sås så tidigt som möjligt, annars blir de bara hårda, oätliga och går upp i blom. Möjligen kan man parera genom att se till att de aldrig torkar ut. Annars får man en ny chans igen till sensommaren/hösten. Ett annat tips när det gäller rädisodling är att inte gödsla för mycket och särskilt inte med kväverik gödsel. Då blir det en massa blast men inga rädisor!

Till sist en liten repris av ett kul sätt att servera färska rädisor, hemodlade eller köpta med fräsch blast!

Just nu är det mycket att göra och därför fokus på det enkla, snabba, goda.

En rätt som funkar bra, både till stressiga jobblunchen och hemma när man till exempel också ska hinna plantera 14 olika sorters asiatiska bladgrönsaker, är bakad potatis.

Min favoritröra just nu är med curry. Det började med att jag hade överbliven currymajonnäs i kylen, men sedan denna tagit slut har jag lagat flera omgångar ny för att kunna njuta till bakade potatisar.

Jag varierar basen i curryröran med grillad kyckling, kyckling/bacon, rökt skinka och, om det råkar vara vegetarisk måndag - vitlöksstekta champinjoner.

Bästa bakpotatisen är stora exemplar av mjölig sort som bakas i 200 graders ugn i ca en timme. För snabba jobblunchen kör jag istället i micro. Lite beroende på storlek tar detta bara ca 8-10 minuter för en potatis. (Vänd gärna efter 4 och passa på slutet så att potatisen inte blir överlagad och seg). Vilket tillagningssätt man än väljer så är det viktigt att pricka skalet på potatisen ordentligt med en gaffel innan.

Curryröra till bakad potatis, till ca 4 potatisar

1/2 dl majonnäs (gärna hemgjord)
1 dl gräddfil
1/2 dl crème fraiche
1 liten mild lök, röd eller schalottenlök
1/2 äpple
1 msk mango chutney
1 msk curry, gärna blandad extra stark och vanlig
smör att steka i
Grillad kyckling motsvarande 1 stort lår/ ev lite knaperstekt bacon eller ca 4 skivor rökt skinka eller ca 5 champinjoner
1 vitlöksklyfta
salt och svartpeppar

Blanda majonnäs, gräddfil och crème fraiche. Skala och finhacka lök och äpple. Rör ner i blandningen tillsammans med mango chutney. Låt en klick smör smälta i botten av en liten kastrull. Tillsätt curry och låt den bli varm utan att brännas. Detta lilla extra moment ger curryn mycket fylligare smak.

Hacka kyckling, bacon skinka, vilket du nu väljer. Champinjoner skivas och steks, först i torr panna och sedan med smör, riven vitlök, salt och peppar. Rör ner.

Smaka av röran med salt och peppar. Den kan ätas direkt, men blir ännu godare om den får ligga i kylen i några timmar.

Njut av röran till bakad potatis.

Sommargyllen

Löktrav

Hägg i blom

Gullviva

Almfrukt

Min arbetskompis Elina är otroligt duktig på ätliga växter. Nu är tiden perfekt för skörd i naturen och igår ordnade Elina en liten kurs/växtvandring för oss på jobbet. Vi gick verkligen inte långt, bara några kvarter från kontoret, men oj vad mycket vi hittade! Elina säger att staden eller stadens utkant med trädgårdar nästan är bättre än landsbygden om det är ätliga växter man är ute efter.

När det gäller att äta vilda växter är jag otroligt kräsen, och kanske nästan lite fånigt skeptisk. Det ska vara gott, inte bara ätligt! Men för att ta reda på om något är gott måste man ju först känna till det.

Vi började vandringen i en gräsbacke fylld med vackra gula maskrosor. Maskrosen är ätlig och i Frankrike vet jag att man odlar den för att njuta av bladen i sallader. Själv är jag skeptisk till beskan, men av blommorna kan man göra vin, som enligt en arbetskompis blir gott bara det lagras tillräckligt länge. Blommorna kan också doppas i pannkakssmet och stekas/friteras till efterrätter eller få utgöra bas för solskenssirap.

Almens frukter har sin korta säsong just nu. Dessa har länge varit en av mina favoriter. Perfekta i sallad. Härligt grön, nötig smak och krispig konsistens.

Sommargyllen är en växt som jag nu äntligen fick lära mig hur den ser ut. (Blanda inte ihop med Sommargyllning - det är en fågel.) Växtens späda knoppar och stjälkar är perfekta att ångkoka som vild broccoli.

Löktrav är kanske allra godast precis när den kommer, men även toppar och blomknoppar som finns nu är goda med pepprig smak av lök/ vitlök. Löktraven ska inte tillagas alls, eftersom den förlorar all smak vid upphettning. Pesto och andra kalla rätter är bra användningsområden.

Att Gullvivans vackra blommor är både ätliga och goda visste jag inte. Perfekt att strö över vårsalladen eller någon dessert.

Häggblommor torkar Elina för att ge härlig, blommig smak på svart te.

Mjölkört eller Rallarros känner jag igen när den får sina scharlakansröda blommor på högsommaren, men nu fick jag lära mig hur de späda skotten ser ut. Bryt av bladen och koka stjälken som sparris tipsade Elina.

Späda björkblad är ätliga, liksom rönnblad och lindblad.

Älgört innehåller acetylsalicylsyra och fungerar precis lika bra som magnecyl. Ca 2 tsk torkade blad av älgört motsvarar en huvudvärkstablett.

Vi hittade också lönnblommor, kirskål, nate/våtarv, nässlor, vitplister, nejlikrot, renfana, späda rosenblad, ängssyra och mycket, mycket mer.

Mycket mer än jag trott är ätbart och gott i naturen. Som alltid gäller det att vara säker på att man plockar rätt växt. Det bästa är såklart att få den förevisad av ett proffs som Elina. Använd annars en bra Flora. Allergier och överkänslighet kan förekomma, varför man kanske inte ska vräka i sig mängder första gången. Å andra sidan innehåller de vilda en massa nyttigheter, är klimatsmart, gratis och obesprutat.

Nu måste jag smälta mina nyvunna kunskaper och sedan hoppas jag kunna bjuda på lite mer detaljerade tips på hur man lockar av den vilda skörden sina gourmetkvaliteter.

Det svala vårvädret för i alla fall det goda med sig att den skira grönskan består. På landet kan man fortfarande hitta björkar som just slagit ut och har klibbiga späda blad i musöronstorlek.

Härligt, jag har fått tid på mig att göra två omgångar av musörondryck! Tipset kommer från Camilla Wolgers och Karin på Bevemyrs blogg. Jag har mindre socker när jag gör min dryck och jag fryser allt som inte går åt inom några dagar.

Förra året gjorde jag också denna läskande dryck och vi bjöd J:s avgångselever på den när de hade champagnefrukost inför studenten på vår gård. Det blev strykande åtgång och jag tror nästan att den var mer populär än det medhavda mousserande vinet!

Musörondryck

1,5 l tätt packade klibbiga, nyutslagna björkblad
3 citronskivor
1/2 l socker
30 g citronsyra
0,75 l varmt vatten - OBS inte kokvarmt

Lägg bladen i en stor skål. Lägg citronskivorna på. Strö över citronsyra och socker. Häll på vattnet och rör tills socker och citronsyra löst sig. Låt stå och dra i ca 3 dagar i kylskåp. Sila bort bladen. Frys den dryck som inte går åt inom några dagar. Vid servering späds drycken med vatten eller bubbelvatten.

Passar bra i IKEA:s björkstamsinspirerade glas Källa

Mitt projekt att skapa gourmetmat med utgångspunkt från vilda växter fortsätter. Häromdagen kom J ut på landet. Han är en stor skeptiker till att äta "ogräs" och annat liknande. Jag minns hur han rös av avsky första gången jag föreslog att vi skulle äta almfrukt. Här behövdes alltså expertråd!

För några veckor sedan köpte jag boken "Det vilda köket" där kreativa kocken Rune Kalf Hansen presenterar spännande recept. Jag fastnade för "Brieost med rabarber, almfrukt, kirskål och lindblad". Jag gillar verkligen almfrukt och har letat efter nya sätt att äta den. Kirskål är ju ett hopplöst ogräs och om man kan äta upp den är mycket vunnet. Rabarbern växer fint i min trädgård så här års. Blad från lind hittade jag tyvärr inte, men den enkla rätten blev verkligen lyckad ändå. Det gröna passade hur bra som helst till osten som är förlåtande mot kirskålens kådlika tomer. Rapsoljans nötigthet matchar almfrukten fint och de inlagda rabarberbitarna var fräscha och inte alltför söta

Brieost med rabarber, almfrukt och kirskål, 4 pers

1/2 liter späda kirskålsblad

3 dl almfrukt

200 g brieost, eller annan vitmögelost

1/2 dl kallpressad rapsolja

salt och peppar

INLAGD RABARBER

2 rabarberstjälkar, 250 g

I bit färsk ingefara 25 g

2 ½dl vatten

2 ½ dl socker

Skär bort nedersta biten på rabarbern

och skär den i centimeterstora bitar. Tärna

ingefäran fint.

Koka ihop vatten, sockeroch ingefära. Sila lagen

över rabarbern och låt svalna. Låt stå i kylen över natten eller i minst 12 timmar.

Riv kirskålen i mindre bitar. Fördela den tillsammans med almfrukten på fyra tallrikar.

Dela osten i fyra bitar och lägg en bit på varje tallrik.

Lägg på rabarberbitarna, ringla över olja och krydda med salt och peppar.

Vi testade även att lättkoka späda stjälkar av mjölkört och ånga knoppar, stjälkar och blad från sommargyllen. Stjälkarna behövde koka några minuter, men knopparna blev klara efter en mycket kort ånging. Vi testade primörerna med rört smör smaksatt med skal och lite saft av citron, salt och nymald svartpeppar.

Mjölkörtsstjälkarna var helt i klass med sparris, i alla fall den som är importerad. Smaken påminner också om kronärtskocka. Jag kommer definitivt att äta dessa goda stjälkar igen! Jag gillade också sommargyllenknopparna, men det gäller att välja dem riktigt späda, annars kan de vara lite väl beska. Smaken påminner om broccoli, men med mildare kålsmak.

Sammantaget tycker jag att vanliga mataffärers utbud känns trist och inte så färskt efter att ha testat naturskafferiet. Man kan ju också undra om vissa råvaror som kanske har kort säsong, inte är så lätta att odla, lagra eller inte är så kommersiella av andra skäl faktiskt har glömts bort, trots att de kanske är alldeles utmärkta att äta. Redan Linné rekommenderade att sommargyllen skulle odlas som grönsak...

Äntligen en helg i maj med fint väder! Rena sommartemperaturer och strålande sol.

Massor med jobb i trädgården såklart, men också besök av våra föräldrar, snabb lunch i skuggan under min blommande häggmispel, dubbelt födelsedagsfika med glasstårta i bersån för syrran och mamma och lätt improviserad, men fantastiskt god grillmiddag i syrrans växthus.

Det som lades på grillen var lätt förkokt sparris och baconlindade kycklingfiléer fyllda med röd pesto, mozzarellaost och basilika. Enkel vitlöksyoghurtsås och syrrans goda och vackra quinoasallad till detta.

Ibland slår DN till och publicerar ett spännande recept i spalten med vardagsrecept. Kyckling med fattouch, en slags brödsallad från Mellanöstern, lät spännande. Jag gillade särskilt att receptet innehöll sumak - en citrussmakande krydda som jag skaffade för några månader sedan men ännu inte hunnit använda så mycket. Vi lagade en stor omgång av rätten när vi ändå hade grillen framme och avnjöt det flera gånger under helgen som gick.

Det gäller att grilla de tunna kycklingfiléerna nätt så att de inte blir torra och trista. Grillat pitabröd suger upp såsen på ett väldigt gott sätt och de krispiga syrliga och salta grönsakerna och allt örthack gör den här rätten till en riktig höjdare som definitivt kommer att lagas fler gånger hos mig.

Kyckling med fattouch, 4 port

4 kycklingfiléer
1 msk olivolja
1 tsk salt
1/2 tsk chiliflakes
1 vitlöksklyfta
1/2 dl pressad citron
1/2 dl hackad koriander

Fattouch:
2 pitabröd
2 msk olivolja
1 rödlök
2 msk sumak
4 tomater
1 gurka
1 röd paprika
100 g rucola

Sås:
1 vitlöksklyfta
1 dl hackad persilja eller mynta
1/2 pressad citron
1 tsk salt

Dela kycklingfiléerna på längden i 2-3 tunna filébitar vardera. Pensla med olja. Krydda med salt och chiliflakes.

Skala och finhacka löken och blanda hacket med sumak. Skär tomater, gurka och paprika i bitar.

Skala och pressa vitlök. Blanda med persilja, citronsaft och salt.

Blanda såsen med grönsakerna. Om du ska spara en del av rätten till nästa dag kan det vara smart att vänta med att blanda sås och grönsaker för att undvika soggighet.

Pensla pitabrödet med olivolja och grilla, gärna på grillkol eller eller rosta det knaprigt i en stekpanna. Bryt brödet i småbitar.

Grilla kycklingbitarna tills de blir precis färdiga. Blanda vitlök, citronsaft och koriander och häll över filéerna.

Servera salladen med grillat bröd och kyckling. Strö finhackad persilja eller mynta på toppen.

dessutom tog ketchupen slut...

Inte mycket mat blir lagad eller äten av mig i stressiga maj...

Jag lämnar byn vid sextiden på morgonen och är inte tillbaka förrän åtta-halv nio på kvällen. Helt galet på jobbet, som alltid så här års.

Lunchen måste oftast hoppas över om jag inte har något som man kan trycka i sig framför datorn och mina middagar består, sorgligt nog, alltsom oftast av en sån där ljummen rullkorv från Pressbyrån som jag lovat mig själv att aldrig äta.

Men ha tålamod, snart stundar en helg och jag har några spännande matlagningsprojekt på gång som jag hoppas få dela med mig av!

Vad lagar man för mat när det är sol och försommar ute, men samtidigt blåser iskalla nordliga vindar, riktigt vant- och mössväder?

När J kom ut till stugan igår kväll doftade hela huset av indiska kryddor!

Middagsidéen kom från Jamie Olivers 30-minuters middagar, men eftersom butikerna här ute inte precis svämmar över av indiska ingredienser bakade jag mitt eget naanbröd och nyttjade mitt välfyllda kryddskåp för att tillverka jalfrezi-pasta. Det tog lite tid, men OJ vad gott det blev! Paneer-ost är inte heller lätt att få tag på, men jag brukar ersätta den med halloumi.

Indisk biff med spenatsallad med paneer, naanbröd och två såser, 2 pers

Till köttet:2 msk jalfrezi pasta, hemgjord enligt recept nedan eller köpt av märket Patak
1/2 citron
2 fina skivor biff
några blad färsk koriander

Till yoghurtdippen:
1 dl turkisk yoghurt
några kvistar färsk mynta
1 msk pressad citron

Till naanbörd:
2 färdigköpta eller hembakade naanbröd

Till spenatsallad med paneer/halloumi:
100 g babyspenat
1/2 kruka koriander
ärtskott, solrosskott eller groddar
1 morot
1/2 paket halloumiost

2 msk sesamfrön
1/2 citron

Till currysåsen:
2 msk jalfrezi pasta
1 liten burk kokosmjölk

Smaksättning:
olivolja, salt och svartpeppar, citronklyftor

Sätt ugnen på 200 grader.

Biffar: Salta och peppra. Blanda jalfrezipastan med citron och lite olivolja. Gnid in biffarna.

Yoghurtdipp: Skeda yoghurten i en skål. Plocka bladen från myntan. Hacka och blanda ner i yoghurten med lite olivolja, pressad citron och salt.

Spenatsallad: Skölj spenatbladen. Lägg på ett fat och toppa med korianderstjälkar, ärtskott eller groddar. Skiva moroten tunt på längden med en speedpeeler eller mandolin. Toppa salladen med morotsslanorna.

Naanbröd: Knyckla ihop och blöt ett ark bakplåtspapper under kranen. Släta ut. Häll på lite olivolja och slå in nannabröden i pappret. Lägg in i ugnen och låt bröden bli varma.

Biffar: Stek i tokhet grill- eller stekpanna till medium rare.

Currysås: Lägg jalfrezipasta och kokosmjölk i en liten kastrull. Rör om och låt koka upp. Skjud några minuter tills såsen får bra konsistens.

Halloumi: Skär halloumin i skivor. Stek gyllenbrun i olivolja. Strö på sesamfrön. Lägg halloumibitarna runt salladen tillsammans med citronklyftor att pressa över.

Skär köttet i sneda skivor. Toppa med korianderblad.

Häll currysåsen i en skål.

Servera biffen, salladen och såserna med de varma naanbröden.

Naan-bröd, 6 st

7,5 dl vetemjöl
2 dl mjölk
1 ägg
1 dl naturell yoghurt
2 msk matolja
1 tsk salt
2 tsk strösocker
1/2 tsk bakpulver
2 tsk torrjäst

Lägg mjölet i en skål. Värm mjölken till 45 grader. Vispa upp ägget lätt i en annan skål och blanda med yoghurt, olja, salt, socker, bakpulver, jäst och 1/2 dl av mjölken.

Häll blandningen över mjölet och rör om. Häll i mjölken lite i taget och arbeta till en smidig deg.

Pensla degen med lite olja. Jäs under duk i 2,5 timme eller över natten i kylskåpet.

Forma 6 stycken avlånga, tillplattade bröd och lägg på plåt. Låt bröden jäsa under duk 20 minuter.

Sätt på ugnen på högsta värmen.

Pensla bröden med lite vatten. Grädda högt upp i ugnen, ca 4 minuter tills bröden fått bruna fläckar. Ät bröden varma.

Jalfrezipasta

2 tsk spiskumminfrö
1 tsk bruna senapsfrön
1 tsk bockhornsklöverfrö
1 tsk korianderfrö
2 vitlöksklyftor
1 röd chili
1 tumsstor bit ingefära
1/2 tsk salt
1 tsk gurkmeja
2 msk smakneutral rapsolja
2 msk tomatpuré

Rosat spiskummin, senapsfrön, bockhornsklöverfrö och koriander i en torr stekpanna tills det börjar dofta och poppa. Häll över i mortel och mortla tillsammas med saltet.

Skala vitlöksklyftorna. Skala ingefäran och skär i bitar. Ta bort kärnhuset på chilifrukten. Skär i bitar.

Häll alla ingredienser i hacktillsatsen till en liten mixer och kör till en jämn pasta.

Jag hittade spännande och jättegod Täbyproducerad buffelmozzarella i färskvarudisken på Ica i Rimbo. Dyr, men superfin i smak och konsistens. Jag är beredd att tro tillverkarna som hävdar att mozzarella är en extrem färskvara som ska konsumeras inom tre dagar. Sedan kan man misstänka att bufflarna inte precis bor i Täby, men man kan inte få allt...

I väntan på att de egna tomaterna ska knoppas och mogna njuter jag av att svenska butikers tomatutbud blivit riktigt drägligt på senare år. De bästa jag hittade denna gång var cocktailtomater i flera färger.

Jag gör capresesallad extremt enkel. Tomatskivor (vässa kniven!), mozzarellaost, hackad färsk basilika, lite finhackad rödlök, fin balsamvinäger och olivolja, salt och nymald svartpeppar.

Något som däremot mognat blixtsnabbt i min köksväxtodling är "Cime di rapa", en italiensk snabbodlad minibroccoli där man äter blomknoppar, späda stjälkar och blad. Eftersom detta var min premiär för grönsaken lagade jag den mest traditionella rätten "Orecchiette con le cime di rapa".

Jag blev inte ett dugg besviken - tros sin enkelhet en otroligt god rätt!

Jag hade tänkt köpa pastan, men den fanns inte trots att jag besökte en välsorterad butik i Stockholms city. Eftersom jag hade durumvetemjöl hemma gjorde jag egen. Den blev inte lika snygg som den som tillverkades av italienska husmödrar i instruktionsfilmer på youtube, men smakade alldeles utmärkt och jag antar att övning ger färdighet.

Orecchiette con le cime di rapa, 2 port

3 dl durumvetemjöl
1-1,5 dl vatten
kokvatten + salt
4 sardeller
1 rejäl vitlöksklyfta
1 msk olivolja
en knippe, motsvarande ca 15 cime di rapa-knoppar inklusive späda blad
1 klick smör
salt och nymald svartpeppar
1 dl grovriven peccorinoost

Häll vetemjölet på en ren bänk eller rejäl skärbräda. Värm vattnet tills det är snudd på för varmt för att hantera. Häll vatten lite i taget och arbeta ihop till en mycket fast men inte smulig deg. Knåda i några minuter tills degen verkligen går ihop. Rulla till ca centimetertjocka rullar, skär i små knappt centimeterstora bitar och forma pastan t ex efter instruktion här.

Finhacka vitlök och dela cima di rapan i mindre bitar. Värm olja i en stekpanna. Smält sardellerna i oljan och stek vitlökshacket ljusbrunt. Tillsätt cime di rapa och låt allt bli varmt. Smält ner en klick smör, salta (vid behov) om mal i svartpeppar.

Koka upp pastavattnet. Salta. Koka pastan ca 2 minuter. Häll i durkslag.

Lägg den stekta cime di rapan på pastan och toppa med en rejäl driva peccorinoost.

När solen skiner med sin frånvaro brukar jag ofta äta soppa och några goda mackor till middag.

Häromdagen inventerade jag kryddförrådet och upptäckte till min glädje att jag hade alla ovanliga kryddor som behövdes för att laga Lisa Förare Winbladhs Blomkålssoppa med curry, senapfrön och äpple.

En av ingredienserna i soppan är (om man vill) "hing", denna lätt stinkande krydda som är vanlig i indisk mat. Det finns till och med de som påstår att den där omisskännliga och typiska doften som genomsyrar indiska restauranger till stor del består av just hing. Jag hade en liten påse i mitt kryddskåp. Hade ännu inte lagat något med den, men ville gärna testa.

Jag vet inte om det var hingens förtjänst men soppan blev härligt smakrik, med trevligt crunch av den goda toppingen. En sak som jag verkligen gillar med det indiska köket är att det finns så många goda vegetariska rätter!

Jag åt naanbröd till min soppa. (Recept i detta inlägg. De går bra att frysa.) Underbart gott och perfekt om för att suga upp den sista goda slurken soppa i tallriken.

Lisas indiska blomkålssoppa, 4 port

4 potatisar
1/2 blomkålshuvud
1 gul lök
1 tsk brunt senapsfrö (ta inte de gula, då blir det tydligen beskt)
1 msk rapsolja
1 msk curry
2 krm hing (eller 2 vitlöksklyftor)
1/2 paket saffran
8 dl grönsaksbuljong
rivet skal från 1/2 citron
1 burk kokosmjölk
salt och peppar

Topping; tjoch yoghurt, fintärnat äpple, grovhackade jordnötter, korianderblad

Skala och skiva potatisen. Ansa och dela blomkålen i mindre bitar. Skala och grovhacka löken.

Fräs lök och sneapsfrö i oljan tills löken mjuknat och senapsfröna börjat poppa. Rör ner curry och hing och fräs ytterligare någon halvminut under omrörning. Tillsätt saffran, buljong, potatis och blomkål. Låt puttra i 15 minuter tills allt blir mjukt.

Vänd ner citronskal. Mixa i matberedare eller med en effektiv stavmixer. Tillsätt kokosmjölk och låt koka upp. Smaka av med salt och peppar.

Servera med topping.

När tiden är knapp, allt ska hinnas med och sommaren prunkar DÅ är snabba goda sallader räddningen!

Mina egna odlingar levererar nu sallat av alla möjliga sorter, andra goda blad, rädisor och färska örter.

En enkel ost- och skinksallad blev extra lyxig med en snabbmixad persiljevinägrett.

Fjolårspersiljan börjar gå upp i blom, men är ännu fin att äta. Jag plockade ett knippe och mixade med olivolja och vit balsamvinäger. (2/3 olja, 1/3 vinäger brukar bli en bra blandning.) Salt, svartpeppar, lite färsk dragon, en mycket liten färsk vitlöksklyfta och lite dijonsenap hamnade också i hacktillsatsen till min minimixer. Resultatet blev en illgrön dressing med smak av svensk sommar!

Igår gick jobbets stora sommarfest av stapeln.

Det var som en scen ur "Den store Gatsby" när alla kollegorna, många uppklädda till tänderna enligt kvällens 1920-talstema fyllde upp hela det stora växthuset på Rosendal. Även om några envisa åskmoln hopade sig över Djurgården var det ändå ljust, grönt, blommigt och försommarstämning, helt annorlunda än när vi för några år sedan firade kontorets julfest i snö och mörker på samma ställe.

Anledningen till att detta hamnar i bloggen är naturligtvis MATEN. Maten på Rosendal är så sagolikt god att jag måste skriva om den för att komma ihåg själv. Och jag kommer garanterat att försöka experimentera fram egna varianter på några av de goda rätterna framöver!

Festen inleddes förstås med bubbel och några snygga, men inte särskilt minnesvärda, snittar.

Sedan var det dags för den suveräna buffén, med närodlade, ekologiska råvaror, presenterade och smaksatta så bra att man blev avundsjuk på kockens kunskaper.

"Brända" tomater visade sig vara mycket godare än det lät, särskilt när de serverades med en salt, krämig fetaoströra. Jag tror att Rosendal hade ugnsbakat sina tomater, men själv skulle jag skulle vilja testa grillning, kanske en kombination av direktgrillning för fin färg och långsam indirekt grillning för att få tomaterna genomlagade...

Ramslökspolenta var ett nytt, gott sätt att tillaga den fina primören ramslök. De grillade polentabitarna toppades av en elegant toppbrynt bit purjo och en klick sardellmajonäs. Senare i sommar hoppas jag att det kommer att grillas en hel del polenta hemma hos mig.

Inkokt fisk är normalt inte min favorit. Jag tycker att den kan bli lite menlös, ibland får den till och med besk bismak, men de fina bitarna ljusrosa forell som serverades i en liten kastrull på Rosendal var helt annorlunda! De hade goood fisksmak, helt perfekt syrlighet och kompisar som picklad rödlök och gurka, riktig majonäs och knastrigt kavringsmul med dillfrö gjorde verkligen inte rätten sämre. Mitt behov av ett ställe där man kan köpa riktigt pinfärsk fisk var stort redan innan, men med inspiration Rosendals inkokta firre ökade det ytterligare. Ska jag anlägga en forelldamm på tomten?

Torsken, som serverades hel, med ben men utan skinn, var gigantiskt stor. Personal hjälpte oss att lägga upp de skimrande, skiviga bitarna på tallrikarna och täcket av salsa verde, härligt sardellstinn, örtigt grön sås, var verkligen den perfekta smakkombon till fisken.

Den långlagade lammnacken, var också god, örtigt somrig i smaken och ett bra exempel på att långsamlagat kött visst kan ätas som sommarmat också.

Även tillbehören - bakade vackra rotsaker, Rosendals eget bröd och färskoströra att breda på det var toppengoda.

Jag var otroligt nöjd efter buffén så det gjorde inget att efterrätten i form av hemlagad ostkaka med bär- och rabarberkompott, inte riktigt var min grej. Trots föredömlig mandelsmak har jag lite svårt för efterrätter i form av mjölk- och gräddpuddingar. Mina kollegor gillade i alla fall Rosendals ostkaka skarpt och någon utropade glatt "Jag fick mandeln!"

Jag var mycket nöjd när jag fram emot midnatt tog mig hem genom ett ännu försommarljust, ljummet Stockholm till Gröndal för att lyxa till det och bo i stan över natten. J hade ställt upp på att åka ut och passa illrarna på landet.

Quinoa och jag är kompisar. Det trevliga, nyttiga, proteinrika grynet är ett bra alternativ till ris eller couscous och fungerar perfekt i matiga sallader. Ursprungligen kommer quinoa från Sydamerika. Växten är släkt med spenat och rödbeta och kanske på ännu närmre håll med svinmålla, en ätbar planta som växer som ogräs här i Sverige.

Quinoa finns både i ljus, svart och röd form. Jag tycker de smakar rätt lika, men de svarta och röda varianterna är dessutom väldigt snygga. Smaken är trevligt nötig, men kan bli lite besk eftersom quinoafröna har skyddande sapotiner, beska ämnen, i skalet. Beskan minskar till rätt nivå om man sköljer grynen noga i varmt vatten innan kokning och sedan förser salladen med rätt dressing. Quinoan suger också åt sig av dressingen på ett väldigt gott sätt och blir därför nästan ännu godare dagen efter i matlådan.

Måndagssalladen blev vegetarisk med frasstekta halloumibitar. Grönsaker - tomat och avokado från köksbänken och rädisor, spenat, lökblast och koriander från odlingarna hamnade i salladen tillsammans med och en limedressing.

Quinoasallad med frasstekt halloumi och limedressing, 2 pers

1,5 dl quinoa

3 dl vatten

1 msk olivolja

1 krm salt

dressing:

1/2 dl olivolja

1/2 lime, pressad

1/2 kruka koriander

1/2 röd chilifrukt

salt och svartpeppar

en nypa socker

1 paket halloumiost

1 msk olivolja+ 1 msk smakneutral rapsolja

1 påse, ca 3 dl babyspenat

10 cocktailtomater

1 avokado

1 knippa rädisor

Någon mild lök, jag tog lökblast, en pytteliten rosélök och lite överbliven purjo

Skölj quinoagrynen noga i varmt rinnande vatten. Koka upp vatten, salt och olivolja. Tillsätt den avrunna quinoan och koka långsamt i 15 minuter. Låt stå i ytterligare 5 minuter och häll sedan bort eventuellt återstående vatten och låt quinoan ånga av.

Finhacka koriander och chili. Blanda med övriga ingredienser till dressingen. Smaka av med kryddorna. Häll det mesta av dressingen på quinoan.

Skiva halloumiosten och stek den frasig och gyllene i en blandning av olivolja, som ger smak och neutral rapsolja, som gör att oljeblandningen tål den högre temperatur som behövs för att få halloumin frasig.

Bottna tallrikar med sköljd babyspenat. Lägg på quinoan. Dela tomater, avokado och rädisor i bitar, hacka löken. Toppa salladen med grönsaker, halloumi och resterande dressing.

Värmande moussaka

Försommarsallad med parmesanost och krutonger

Rabarbersaftkobbel med bitar av frukt

Burr, vad kallt det är och nu vräker regnet ner över byn igen. Den här midsommaren har verkligen inte bjudit på något sommarväder. Elementen inne i stugan går varma och frostvarning inför nätterna har fått mig att rusa runt i trädgården med plantor som måste släpas in eller täckas.

Trots pissvädret har vi ändå fått till en del firande. Väl påpälsade avnjöt vi midsommarstång med folkmusik och folkdans på själva midsommarafton. Senare på kvällen blev det middag med majessill och hemodlad färskpotatis, gräddfil och gräslök, följt av grillad finbiff med rostade tomater och tryffelsmör och klassisk avslutning med jordgubbar och vaniljglass.

Igår på midsommardagen kom våra föräldrar ut till byn. Solen glimtade till ibland, men det blåste iskallt och det var verkligen en sån tur att vi kunde sitta och äta i syrrans varma växthus.

Vad äter man då när det ÄR sommar, men samtidigt kallt? För mig har helgen gått i gratängernas tecken. Gräddigt, mustigt, värmande och med en massa färska örter från trädgården. Jag har hunnit laga ett par olika varianter och under växthuslunchen frossade vi på J:s och min tolkning av moussaka. Hemligheten med en riktigt god köttfärsgratäng tror jag är färsens kvalitet, att koka såsen riktigt länge och så kryddningen förstås! Jag har en extra god, gulgrön, grekisk oregano i min trädgård som är perfekt i den här sortens mat. Muskotnöt är också nästan ett måste i bechamelsåsen. Det tar sin lilla tid att laga en gratäng som denna, men man kan absolut göra den ett par dagar innan den ska ätas, för den blir bara godare av att stå till sig i kylskåpet.

Till växthuslunchen bidrog syrrans odlingar med grönsaker och blommor till salladen. Min systerson, L, hade gjort kladdkaka som avnjöts med vispad grädde och jordgubbar till efterrätt. Det gick verkligen ingen nöd på oss och gratäng och andra godsaker fungerar faktiskt lite som tröst när man längtar efter sol och sommarvärme.

Moussaka, 8 personer

6 stora auberginer
1/2 dl smakrik olivolja
1 kg högrev eller nötfärs av god kvalitet
4 gula lökar
4 vitlökslklyftor
2 msk smör
2 burkar krossade tomater (Mutti)
2 dl rött vin
1/2 dl tomatpuré
1/2 dl kalvfond
salt och nymald svartpeppar
rejält med färsk oregano
1 l röd mjölk
1 dl idealmjöl
2 msk smör
salt, nymald vitpeppar och muskotnöt
3 dl riven lagrad ost, t ex grevé
1 kartong cocktailtomater

Sätt ugnen på 150 grader. Skala auberginerna med potatisskalare. Skär i ganska tunna skivor, ca 1/2 cm. Bred ut skivorna på ugnsgaller. Torka i ugn ca 20 minuter. Om man har varmluftsugn kan man torka flera galler samtidigt, annars fungerar det bäst i omgångar och tänk på att öppna ugnsluckan då och då. Skivorna ska bli lite "lädriga" för att moussakan sedan ska bli lagom fast. Sprinkla olivolja över de färdigtorkade auberginskivorna.

Mal högreven medelgrovt med köttkvarn.

Skala och hacka lök och vitlök. Fräs mjuk och glansig i smör. Hetta upp en järnstekpanna med smör och stek färsen på ganska hög värme i omgångar.

Häll samman lökstek, färs, rött vin, krossade tomater, tomatpuré och kalvfond i en tjockbottnad gryta. Salta och peppra och låt sedan koka långsamt i minst en timme, gärna längre. passa och späd med vatten om det börjar se för tjockt ut. På slutet smaka av med salt, svartpeppar och en massa hackad färsk oregano.

Vispa samman mjölk och idealmjöl i en teflonkastrull. Koka upp och fortsätt koka långsamt ett par minuter under vispning tills konsistensen är lagom tjock. Smaka av med salt, nymald vitpeppar och massor med nymald muskotnöt. Smält ner ett par matskedar smör i bechamelsåsen.

Smörj en stor eller två mindre formar med olivolja. Bottna med köttfärssås och varva lager med auberginskivor, bechamel och köttfärssås. Avsluta med auberginskivor, bechamel och riven ost som fördelas ovanpå. Dekorera med halverade tomater och kvistar av oregano.

Grädda 30-35 minuter i 190 graders ugn tills moussakan får fin färg.

Senaste tiden har varit galet stressig. Allt ska bli klart på jobbet innan semestern, de sista plantorna på landet behöver akut komma ner i jorden nu när frostnätterna (förhoppningsvis) är över och man hinner knappt tänka på att äta och ännu mindre på att laga mat.

En roligt sak så här års är "vi träffas innan semestern"-tillfällen. I helgen var J:s bror och fru och hälsade på oss i byn på landet. I veckan som gick beundrade tjejgänget en kompis nyinflyttade lägenhet på spontan inflyttningsmiddag och nu i veckan är vi kollegor inbjudna till en arbetskompis fina sommarställe precis vid havet. KUL!

Häromveckan var vi på middag hos en f d arbetskompis. Hon och hennes man köpte ett hus för några år sedan och jag har varit så nyfiken på att få komma dit. Vi blev inte besvikna. Strax intill en lite småtrist förort (men, med tunnelbana) finns en idyll som från en annan tid. Gigantiska gräsmattor med fruktträd i sluttningen ner mot sjön, ett naturreservat som närmsta granne och bara vackra 1800-talsvillor i omgivningarna. A och hennes man T har också gjort ett jättejobb med sitt hus och den stora trädgården.

A bjöd på en väldigt god middag och jag har faktiskt helt fräckt snott tipset på den smarta förrätten.
Västerbottenvåfflor med rom, rödlök och crème fraiche tar inte många minuter att göra och smakar helt fantastiskt. J och jag har redan lagat dem en gång och jag är helt säker på att det kommer att bli flera.

Våffelsmet från mix går utmärkt och för ett stort våffeljärn blandar man i 1/2 dl riven västerbottenost per våffla. På bilden ser ni att J:s och mina våfflor är lite bleka. Det blev bråttom när vi skulle fotografera i en av få solglimtar som visat sig på sista tiden... Man SKA göra som A och grädda våfflorna rejält frasiga. Toppa med crème fraiche (eller smetana), valfri rom typ stenbitsrom eller löjrom och finhackad rödlök. Njut och inhösta beundran från omgivningen!

Otroligt - efter veckor av högst tveksamt sommarväder börjar semestern med rekordvärme! I min trädgård blommar flera olika sorters jättestora schesminer och det doftar helt berusande.

Själv sitter jag i skuggan och tar det lugnt, lyssnar på Sommar i P1 och löser korsord.

Snart hoppas jag kunna bjuda på härlig sommarmat, men hittills är det faktiskt mest J som varit kreativ i köket och vid grillen.

Förra sommarens stora hit var pulled pork och i år köptes en fin, stor ekologisk kyckling med till byn och J lagade pulled chicken med tillbehör. Perfekt semestermat, bara att ta fram ur kylen, plocka ihop med färska grönsaker, "hipsterlök" och coleslaw i ett hamburgerbröd och avnjuta!

Pulled chicken i varmrök eller klotgrill

Salta och peppra en fin kyckling och rök i varmrök alternativt grilla indirekt i en stor klotgrill. Temperaturen får inte bli för hög i grillen/röken. Fågeln ska tillagas långsamt, i max 110 graders temperatur under flera timmar för att bli saftig så fyll på med grillbriketter vartefter och strö på uppblötta rökspån ovanpå glödbädden. Temperaturen i kycklinges tjockaste del av bröstet ska vara 90 grader när den är klar. Rensa kycklingen, "gaffla" isär köttet och blanda med BBQ-sås.

BBQ-sås (nästan Jonas Cramby-recept från boken "Texas-BBQ")

1 gul lök
6 vitlöksklyftor
1 tsk spiskummin
2 msk olivolja
1/2 dl balsamvinäger
1 dl råsocker
1/2 dl japansk soja
1 msk worcestershiresås
1 dl passerade tomater
2 torkade anchochili

Skala och hacka lök och vitlök. Stek tillsammans med spiskummin i olja. När löken börjar bli mjuk, häll på balsamvinäger och koka några minuter. Tillsätt socker, soja, worcestershiresås och passerade tomater. Ta bort stjälk och frön ur chilin, lägg i såsen och låt puttra några minuter. Mixa till en slät sås.

Hipsterlök (picklad rödlök)
3 rödlökar
2 dl ättiksprit (12%)
1 dl vatten
2 1/2 dl socker
1/2 dl salt

Skala och skiva löken tunt. Koka upp ingredienserna till lagen och rör tills socker och salt smält. Häll lagen över rödlöken. Låt svalna och ställ i kylskåp. Får jättefin färg, passar till mycket och håller flera veckor.

De godaste hamburgerbröden är såklart hembakade, men i den här värmen vill man inte sätta på ugnen. Då funkar de färdigköpta gula "Frisco-bröden" helt OK. Glöm inte att rosta dem på grillen eller i en stekpanna. Jag vill ha salladsblad, tomat och gärna avokadoskivor i mina "pulled pork-burgare". Lite majonnäs och en klick gräddfil är heller inte så dumt.

Iskyld gurksoppa med dill

Varmrökt portionslax med nypotatis och romsås

Sommarvärmen håller i sig. Jag är mest törstig och sugen på kalla saker. Det är först när det börjar bli lite svalare fram emot kvällen som jag blir riktigt intresserad av mat.

I köksträdgården frodas kryddväxter, späd vitlök, en massa olika sorters blad till salladen och några tidiga primörmorötter. Gurka har vi ingen egen ännu, den blev försenad p g a kylan i juni, men tills den blir klar finns det helt OK gurka att köpa i bygden.

Iskyld gurksoppa är riktigt sommarmat. Så läskande och gott! Egen mild vitlök tillsammans med örter från landet, med dill i spetsen, ger suverän smak.

Laxen varmröker vi i klotgrillen och som tillbehör blir det en enkel romsås och sallad från trädgården. Jag blandar en massa olika sorters salladsblad med asiatiska kålblad, ruccola, babyspenat, saftig portulak och isört. Ju fler olika texturer, smaker och färger på bladen, desto bättre! Morötterna är egentligen för små för att skördas, men några enstaka drar jag ändå upp, nättkokar och serverar halverade på längden till salladen. En enkel vinägrett med olivolja, pressad citron och egen salladsdressingkrydda sprinklas över det gröna.

Jag har också skördat nypotatis och den smakar så suveränt när den går direkt ur jorden ner i kastrullen.

Iskyld gurksoppa, 2 port

1/2 slanggurka
1 dl mycket kraftig kycklingbuljong eller grönsaksbuljong, kyld
1 dl turkisk yoghurt
saften från 1/2 pressad citron
1 schalottenlök
1 vitlöksklyfta
färsk dill
några blad färsk persilja och fransk dragon
salt och vitpeppar
bubbelvatten och isbitar

Halvera gurkan på längden och ta bort kärnhuset. Grovhacka gurkan. Skala löken och finhacka den. Finhacka vitlöksklyftan och örterna. Blanda allt med buljong, citronsaft och yoghurt i en hackmixer och kör till finmixat. Smaka av med salt och peppar. Kyl tills soppan är riktigt kall. Späd till önskad konsistens med bubbelvatten och servera med isbitar.

Varmrökt portionslax med romsås, 2 port

2 portionsbitar laxfilé
Fiskkrydda, vi tog Santa Maria "Seafood & fish" eller egen favoritkryddning
1 1/2 dl gräddfil
1 schalottenlök
1 burk ishavsrom
salt och vitpeppar

Ta fram laxen någon timme innan den ska tillagas och låt den bli ljummen. Då läcker den inte vätska vid tillagningen. Krydda laxbitarna och rök/grilla indirekt i en klotgrill med uppblötta rökspån på de glödande grillbriketterna. Laxen ska bli nätt färdig. I vår rök som höll en innertemperatur 150 grader tog det knappt 10 minuter.

Skala och finhacka löken. Rör samman med övriga ingredienser till såsen.

Servera fisken med såsen, kokt nypotatis och sallad med gröna blad.

Hotellet

Prunkande rosor i Wij Trädgårdar

Salladsplantering i Wij Trädgårdar

En av sommarens varmaste dagar begav vi oss iväg från landet på en liten utflykt med övernattning. Målet var Gävle. Vi tog det lugnt på vägen, stannade och fikade i Uppsala och passade på att plocka några liter jordgubbar på ett självplocket Ulva-Gubben norr om Uppsala. Finns det någon bättre färdkost än solmogna jordgubbar?

Väl framme i Gävle checkade vi in på stadshotellet, begav oss ut och blev besvikna på centrumkvarteren runt det där torget där julbocken brinner varje år. Likt de flesta svenska städer präglades "Gävle-city" av en gigantisk Doums-kloss i betong och oinspirerande inomhusgallerior, extra trista en av sommarens soligaste dagar. Men lite bortom betongcentrum, på andra sidan ån hittade vi några fina kvarter som sparats av den gamla trästaden. Straxt intill, i lite småtrista 1970-talskvarter låg kvällens mål - Matildas kvarterskrog. Vårt besök på detta suveräna ställe har fått ett eget inlägg - här!

Den ljumna kvällen avslutades med en promenad längs Gävleån, förbi vackra gamla magasinsbyggnader och Gevalias gamla fabrikskvarter och till sist varsitt glas iskallt vitt vin i baren på vårt hotell. Tänk något åt gammal teaterfoajéhållet med marmor, stuckaturer, högt i tak och paradfasaden anno 1901 mot ån.

Dagen efter åt vi hotellfrukost och vände sedan bilnosen norrut, mot Ockelbo. Jag har länge velat besöka Wij trädgårdar och nu blev det äntligen av. Detta utmärkta initiativ, ett slags Rosendal i norrlandsmiljö känns extra inspirerande när man själv har sin trädgård i växtzon 4. Jag gillade särskilt den vackra, stilla trädgården med inspiration från skogen och den stora del av Wij trädgårdar där köksväxter fått spela huvudrollen. Vackert och ätbart på samma gång - smart!

I den runda rosenträdgården med stiliga rostiga klätterpergolor för växterna blommade alla rosor helt fantastiskt, doften var nästan bedövande.

När vi ändå var i Okelbo passade vi på att åka till Ockelbo Kyckling där man föder upp och säljer ekologiska kycklingar. Vi laddade den medhavda kylboxen med en gigantisk fågel och några paket med mindre styckdelar.

Vi for kustvägen tillbaka söderut och stannade och fikade på Laxön i Älvkarleby. Ön ligger mitt i Dalälven och här finns charmiga gamla rödmålade hus med café och restaurang med utsikt och möjlighet att doppa fötterna i det porlande älvvattnet.

Ett litet rökeri längs kusten hann vi också besöka för införskaffning av nyrökt fisk. Numer är det ju lite glest mellan ställen där man kan köpa färsk och rökt fisk så det gäller att slå till när man ändå är ute ock åker.

Väl tillbaka möttes vi av två illrar som haft det väldigt varmt hemma i stugan. De tyckte nog att ett drygt dygn varit alldeles för länge för oss att vara borta, men vi blev förlåtna när de fick rå kycklinglever från Ockelbo kyckling att smaska på.

Vårmiddag med primörer

Skördepremiär

Bakad potatis med curryröra

Ätliga växter-vandring

Musörondryck

Vilda växter som gourmetmat?

Majhelg när den är som bäst

Kyckling med fattouch

Ha tålamod!

Doftande, värmande matlycka

Vegetarisk lyxmåndag med drömmar om Italien

Mulet - då blir det soppa!

Dessa härliga sallader!

Sommarfest med jobbet

Quinoasallad med frasstekt halloumi och limedressing

Glad midsommar med värmande gratäng

Ett snabbt och lyxigt tips!

Semester, 28 grader i skuggan och J:s pulled chicken med tillbehör

Trädgårdsmiddag i värmen - iskyld gurksoppa och varmrökt portionslax med romsås och blandad bladsallad

Minisemester till Gävle och Ockelbo